MLM - Modersmål, Litteratur och Mediekunskap

Christina Andersson

Bild: Christina Andersson
Namn:
Christina Andersson
Född:
29.11.1936
Bosatt:
Helsingfors
Yrke:
Utbilding:
Utexaminerad från linjen för porslinsdekoration vid konstindustriella läroverket. Numera författare på heltid.
Verk:
  • Böcker
  • Hej och hälsningar. Söderströms 1957, delupplaga i Sverige.
  • Getöga (noveller). Söderströms 1958.
  • Jakob Dunderskägg sitter barnvakt. Norstedts 1969. Översatt till finska, danska, tyska, franska och flamländska.
  • Jakob Dunderskägg berättar mera. Norstedts 1970.
  • Sagoblunten. Boklaget 1974. Utökad upplaga på Norstedts förlag.
  • Jakob Dunderskäggs sällsamma släktträff. Norstedts 1977.
  • William och Vild-Jam. Norstedts 1978.
  • Tygtigern Lukas äventyr. Boklaget 1979.
  • Sagoluvern. Norstedts 1979.
  • Glada Korven. Norstedts 1980. Översatt till tyska.
  • Tillskarvade Sagoblunten. Norstedts 1982.
  • Oms och Poms. Norstedts 1983.
  • Grodprinsen. Norstedts 1986. Översatt till danska.
  • De tre bockarna Buse. Norstedts 1987.
  • Sagoslurken. Norstedts 1987.
  • Trädpojken och Tuonelas svan. Norstedts 1988.
  • Gröna tomaten. Norstedts 1989. Översatt till norska.
  • Tygtigern Lukas (bilderbok). Norstedts 1989.
  • Katastrofkuvertet. Norstedts 1990.
  • Morbror Olja och björnen Kolja. Norstedts 1992.
  • Tygtigern Lukas och äventyrskompassen. Norstedts 1994.
  • Pojken Blå. Söderströms 1998.
  • Medverkande författare i sagosamlingen "Jag mötte en gång en ängel", Eriksson & Lindgren 2000.
  • Tröstbok för koppar och korkar.Fontana Media 2004. (Ingår i serien Salt och peppar).
  • Nagu-nalle. Söderströms 2005.
  • Skrivit serier för radio och tv, bland annat "Lurvi och Räven" 1995-96, samt ett tjugotal teaterpjäser och revyer.
  • Pjäser
  • Osramsson slår till. Barnteatern 1968.
  • 13-14-15. Ungdomsrevy för Lilla Teatern 1970.
  • Klump i magen. Skolteatern 1970.
  • Tygtigern Lukas (radiopjäs, tecknad animationsserie för tv i 13 avsnitt). 1971. Pjäsen översatt till finska.
  • Alldeles vanliga Ville. Skolteatern 1972.
  • Saftgurkmaskinen. Göteborgs stadsteater, finska radion, Oslo nya teater 1973.
  • Kalvdansen. Skolteatern 1974.
  • Jakob Dunderskägg. Åbo Svenska Teater 1975. Översatt till finska.
  • Prinsessan som inte kunde tala. Skolteatern 1975.
  • Teaterkarlsson & co. Skolteatern 1976.
  • Bagaren i trädet. Svenska teatern 1976. Översatt till finska.
  • Vem är det som pickar på min vägg? Skolteatern 1977.
  • Översatt till finska och danska. Långnäsa. Skolteatern 1978.
  • Trädpojken och Tuonelas svan. Skolteatern 1980.
  • Prins Maskros 1980. Översatt till finska.
  • Mannen som visste för litet (vuxenpjäs för radion i Finland och Sverige). 1981.
  • Anden i flaskan (ungdomspjäs). Skolteatern 1982.
  • Rökfällan. Skolteatern 1984.
  • Rökrock (ungdomspjäs). Dragsfjärds ungdomsteater 1984.
  • Burkpojken (dramatisering). Skolteatern 1985.
  • Släpp ut mej jag vill in! Skolteatern 1986.
  • Pic och Nic. Totemteatern 1990.
  • Flickan i trädet. Teater Kristall 1997.
  • Pojken Blå. Svenska teatern 1998.

Intervju

Frågorna

Hur blev du författare?
  • Det var ett enkelt val, man berättar ju hela tiden historier för sina barn. Jag skrev först för radion, böckerna kom till senare. Jag jobbade också ett tag inom konstnärsbranschen, jag målade, höll på med keramik och illustrerade böcker.
Vilka böcker och författare har varit eller är viktiga för dig?
  • När jag var liten läste jag de "rysliga" bröderna Grimm, de stora böckerna utan illustrationer. Tarzanböckerna var också mycket viktiga för mig. Senare har jag läst i perioder, som man gör när man upptäcker någon författare. Jag upplevde Dostojevskij och Thomas Mann. Rysk litteratur har varit viktig för mig, speciellt Tjechovs noveller står mig mycket nära. - Av finländarna är Elmer Diktonius betydelsefull. Ser man till barnböckerna gillar jag Nalle Puh och naturligtvis författarna Tove Jansson och Barbro Lindgren.
För vem skriver du?
  • Jag skriver för mig själv och för mitt eget höga nöjes skull. Naturligtvis har jag också barnen i tankarna när jag skriver, språket ska varken vara för svårt eller för lätt.
Hur arbetar du som författare?
Du har skrivit i de flesta genrer, vilken är din favorit?
Vilket är ditt förhållande till språket?
  • Det är gott. Vad jag gör är att jag ihärdigt håller mig kvar vid gamla uttryck. Jag försöker också hålla kvar finlandssvenska uttryck, jag vill inte att språket ska bli för rikssvenskt. - Att utarma ett språk är kriminellt! Därför använder jag svåra ord i mina böcker. Barn är nyfikna, de tycker om att smaka på svåra ord. Man får inte frånta barn den chansen.
Vad vill du med ditt författarskap?
  • Naturligtvis vill jag underhålla, men jag är också moralist. Jag smyger in pekpinnar som förhoppningsvis ingen lägger märke till. Så inte vill jag bara underhålla, jag vill också ha någonting att säga.
Vilka är de ämnen du återkommer till i dina böcker?
Vilken betydelse har litteraturen i det finlandssvenska samhället?
  • Stor! Ta nu det att vi läser högt för barnen. Det ger glädje, är upplysande och undervisande. Barnen lär sig att känna sin kultur genom att läsa det egna språket. Det förstärker den egna identiteten.
Vad ger dig inspiration?
  • En bok, en skurhink, ja precis vad som helst! Det är svårt att sätta fingret på något speciellt. För det mesta är skrivandet rent arbete, men idéer kan komma var och när som helst. Vissa dagar flyter skrivandet bättre, vissa dagar sämre.
Vilka yrkesmässiga förhoppningar har du?
  • Förhoppningen är alltid att skriva en bra bok - eller en bra pjäs. Men helst båda två!
Vilket är ditt förhållande till husdjur?