MLM - Modersmål, Litteratur och Mediekunskap

Agneta Ara

Bild: Agneta Ara
Namn:
Agneta Ara
Född:
4.10.1945
Bosatt:
Helsingfors
Yrke:
Fri författare sedan 1980
Utbilding:
Fil. mag. i svensk litteratur
Verk:
  • Böcker
  • Det är redan en annan dag. (dikter). Söderströms 1975.
  • Det är som i dikter (dikter). Söderströms 1977.
  • Hästens hjärta (dikter). Söderströms 1979.
  • Omfamningen (dikter). Söderströms 1982.
  • Korta stund (dikter). Söderströms 1983.
  • Glömska, eld (dikter.) Söderströms 1986.
  • Antonio Gades kommer inte (roman). Söderströms 1990.
  • Huset med de glömda dörrarna (roman). Söderströms 1995.
  • Dramatik
  • Fjäril av järn (radiopjäs). 1978.
  • Ministerns gardiner. (radio) 1987 och (scenpjäs) 2001.

Intervju

Frågorna

Hur blev du författare?
  • Jag vet inte riktigt. Jag tänkte inte på att bli det, tyckte att det är ju inget man kan bli eller leva av. Jag började skriva dikter när jag var 16 år. Jag bara måste skriva. Jag tänkte inte på att publicera mig. När jag sedan ändå hade skrivit tillräckligt mycket tänkte jag att jag kanske kunde försöka.
Vilka böcker och författare har varit eller är viktiga för dig?
  • Det började med William Shakespeare. Per-Gunnar Evander var viktig en tid - och Nils Ferlin och Dan Andersson, Werner Aspenström och Göran Tunström.
För vem skriver du?
  • För ingen och alla.
Hur arbetar du som författare?
  • Det viktigaste arbetet sker när man inte skriver. Jag skriver cirka fem timmar per dag. Jag brukar även skriva under helgerna. Förmiddag och eftermiddag är den bästa tiden. Jag skriver för hand och på maskin och dator. Jag omskriver mycket.
Du har skrivit i de flesta genrer, vilken är din favorit?
Vilket är ditt förhållande till språket?
  • Det är komplicerat. Kanske är det bra att det är på det sättet. Man märker hur orden bedrar, förvandlas, blir vackra och motbjudande. Ord är det mest bristfälliga medel att uttrycka sig genom. Men det var det enda sättet jag tyckte att jag kunde hantera. Musik och dans kan man uttrycka allt genom.
Vad vill du med ditt författarskap?
  • Ingenting. Inte vet jag. Inte har jag tänkt på det.
Vilka är de ämnen du återkommer till i dina böcker?
  • Genomgående i alla diktsamlingar är att jag alltid skriver om kärleken och döden i sista hand. Jag vet inte varför jag skriver om just de ämnena. Man väljer ju inte heller vad man skriver.
Vilken betydelse har litteraturen i det finlandssvenska samhället?
  • Inte vet jag. I samhället, samhället i övrigt alltså inte bara de finlandssvenska kretsarna, är det väl fråga om igenkännande, tröst, glädje och bekräftelse.
Vad ger dig inspiration?
  • Det är så olika: Musik, naturen, omgivningen.
Vilka yrkesmässiga förhoppningar har du?
  • Inga. Inte tror jag någon har det, jag vet inte. Jag har självfallet olika projekt jag planerar. Men man vet aldrig hur det blir, om det finns ekonomiska möjligheter att genomföra dem.
Vilket är ditt förhållande till husdjur?
  • Oj, det var den bästa frågan! Djuren blir allt viktigare ju äldre man blir, tycker jag. Jag umgås mycket med hästar nuförtiden, jag har upptagit det på nytt. Jag hade hästar som hobby som fjortonåring. Jag tycker om att umgås med dem. Jag tycker om alla djur förutom ormar och krokodiler. Djuren har en kunskap som vi så småningom borde få.