MLM - Modersmål, Litteratur och Mediekunskap

Lars Huldén

Bild: Lars Huldén
Namn:
Lars Huldén
Född:
5.2.1926
Bosatt:
Helsingfors
Yrke:
Utbilding:
Student år 1944, inledde studierna vid Helsingfors universitet senare samma år, disputerade i nordisk filologi år 1957 med avhandlingen Verbböjningen i Österbottens svenska folkmål 1.
Verk:
  • Böcker
  • Ortsnamnen i Munsala. 1952.
  • Verbböjningen i Österbottens svenska folkmål I (akademisk avhandling). 1957.
  • Verbböjningen i Österbottens svenska folkmål II. 1959.
  • Dräpa näcken (dikter). Schildts 1958.
  • Speletuss. Schildts 1961.
  • Spöfågel. Schildts 1964.
  • Enrönnen. Schildts 1966
  • Dikter i fosterländska ämnen. Schildts 1967.
  • Sju nya och ganska lustiga visor. Schildts 1968.
  • Herr Varg! Schildts 1969.
  • Herdedikter. Schildts 1973.
  • Läsning för vandrare. Schildts 1974.
  • Island i december och andra resedikter. ETA 1976.
  • Långdansen (valda dikter). Schildts 1976.
  • Röster om krig och fred. Horisont 1976.
  • Heim/Hem. Schildts 1977.
  • Visbok. Love Kustannus 1977.
  • J.L. Runeberg och hans vänner. Schildts 1978.
  • Dikter vid särskilda tillfällen. ETA 1979.
  • Hus. Berättelser. Schildts 1979.
  • Jag blir gammal, Kära Du. Schildts 1981.
  • Mellan jul och ragnarök. Schildts 1984.
  • Visor på två sorters svenska. Eget förlag 1987.
  • Judas Iskariot-samfundets årsbok 1987. Schildts 1987.
  • På Pindi klint. Schildts 1990.
  • Berättelser ur mitt förflutna liv. Schildts 1990.
  • Kun kuningatar Silvia itki ja muita kertomuksia. Kirjayhtymä 1991.
  • Psalmer för trolösa kristna. Schildts 1991.
  • Berättelser om mig och andra. Schildts 1992.
  • När flaggorna flög (dikter). Svenska Folkskolans Vänner 1992.
  • Dikter om Bellman. ETA 1992.
  • Carl Michael Bellman (biografi). Natur och Kultur 1994.
  • Berättelser 1979-1996 (berättelser i urval). Samfundet Sverige-Finland 1996.
  • Vegas färd. Schildts 1997.
  • Vers och prosa under ganska många år. Schildts 1997.
  • Sånger, allvarsamma I. Schildts 2000.
  • Sånger, allvarsamma II. Schildts 2000.
  • Sånger för scen och kabaré. Schildts 2002.
  • Återkommen från Atlanta (dikter). Schildts 2005.
  • Pjäser och skådespel
  • Halv åtta i kväll. 1968.
  • Violinisterna. 1968.
  • Österbotten, Österbotten. 1970.
  • Förräderiet (krönikespel). 1971.
  • Bellman. 1972.
  • Under torparsolen (dramatisering av Hugo Ekhammars roman). 1973.
  • Trassel (omarbetning och avslutning av Runebergs oavslutade verk tillsammans med Kurt Nuotio). 1973.
  • Villon, poet. 1976.
  • Smugglarkungen (tillsammans med Bengt Ahlfors). 1978.
  • Nya Bondbröllopet (m.fl. radiopjäser). 1984.
  • Anders. 1990.
  • Resan till Raivola. 1992.
  • Konkordans över J.L. Runebergs lyrik (tillsammans med Helena Solstrand-Pipping och Kerstin Forslund). 1990.
  • Har översatt ett flertal dramer till svenska.
  • Har också översatt nationaleposet Kalevala till svenska i samarbete med sonen Mats Huldén.

Intervju

Frågorna

Hur blev du författare?
  • Jag har alltid velat bli författare men det tog lite tid innan jag erkände det för mig själv och för andra. Först när jag fick barn kom jag till en punkt där jag valde att sluta hymla. Jag förde mitt barn till dagis, tackade nej till andra jobb och började skriva min bok. Jag var hela tiden dumdristigt säker på att den skulle bli bra och skulle ges ut. Denna lögnaktiga känsla var nödvändig för att få det gjort.
Vilka böcker och författare har varit eller är viktiga för dig?
  • När jag var yngre Astrid Lindgren, Elsa Beskow, Maria Gripe och senare Peter Hoeg, Susanne Ringell och Monika Fagerholm.
För vem skriver du?
Hur arbetar du som författare?
  • Förutom att skriva jobbar jag också med annat; teater och journalistik. Men när jag skriver, skriver jag varje dag klockan 10 14.30. Jag skriver även när jag inte har lust. Om jag hittar på något utanför den tiden rafsar jag ner det på en lapp som jag lägger på ett säkert ställe, eller tappar bort. - Jag undrar ibland hur länge jag skulle kunna skriva ifall jag inte hade något annat i mitt liv. Det känns ofta som om jag blir avbruten mitt i mitt skrivande. Å andra sidan tror jag att det är hälsosamt och också nödvändigt för mitt skrivande med de rutiner och begränsningar som till exempel små barn innebär.
Du har skrivit i de flesta genrer, vilken är din favorit?
Vilket är ditt förhållande till språket?
  • Hett, givetvis, eftersom det är det enda jag som författare kommunicerar med. Jag tror man måste kunna det språk man skriver på bra, såväl grammatik, vokabulär som rytm. Jag älskar dock inte finlandssvenskan per se, det bara råkar vara mitt modersmål. Andra språk, till exempel spanskan och ryskan, kan få mig att rysa av välbehag.
Vad vill du med ditt författarskap?
Vilka är de ämnen du återkommer till i dina böcker?
  • Den udda människans rätt att existera på sitt sätt.
Vilken betydelse har litteraturen i det finlandssvenska samhället?
Vad ger dig inspiration?
  • Människor och minnen.
Vilka yrkesmässiga förhoppningar har du?
Vilket är ditt förhållande till husdjur?