MLM - Modersmål, Litteratur och Mediekunskap

Henrika Ringbom

Bild: Henrika Ringbom
Namn:
Henrika Ringbom
Född:
20.10.1962
Bosatt:
Helsingfors
Yrke:
Utbilding:
Började studera litteratur och socialantropologi vid Helsingfors Universitet 1981, valde litteraturvetenskap som huvudämne och kompletterade med religionsvetenskap, gick Biskops-Arnös skrivarkurs hösten 1987.
Verk:
  • Den vita vinthunden. Söderströms 2001.
  • Martina Dagers längtan. Söderströms 1998.
  • Det finns ingen annanstans. Söderströms 1994.
  • Det jag har. Söderströms 1990.
  • Båge. Söderströms 1988.
  • Varför finns vetil (tillsammans med Peter Mickwitz och Mårten Westö). Söderströms 1999.
  • Poesi med andra ord (brevsamling, tillsammans med Agneta Enckell och Peter Mickwitz). Söderströms 2003.
  • Medverkar i Leva skrivande - finlandssvenska författare samtalar (red. Monika Fagerholm, Söderströms, 1998) och i Rudan, vanten och gangstern - essäer om samtida finlandssvensk litteratur (red. Ekman & Mickwitz, Söderströms, 1995)

Intervju

Frågorna

Hur blev du författare?
  • När jag var liten började min bästa vän skolan ett år före mig. Jag var avundsjuk på att hon fick lära sig läsa, så mamma fick lära mig också. Sen skrev vi genast två böcker, min kompis och jag, "Lata Kajsa" och "Lata Kajsa i skolan". Kärleken till språket och intresset för böcker vaknade tidigt men under skoltiden kändes författaryrket ännu avlägset för mig. Under studietiden började jag så göra tidskriften Klo med några vänner; en litterär tidskrift där vi publicerade egna och andras texter samt översättningar. Den här tiden var värdefull och jag lärde mig minst lika mycket när vi jobbade med Klo som när jag gick på seminarier och föreläsningar. - År 1987 gick jag på Biskops-Arnös skrivarkurs i Sverige och kom då för första gången i kontakt med etablerade författare. Ett år senare debuterade jag med boken "Båge".
Vilka böcker och författare har varit eller är viktiga för dig?
  • De första böcker som jag läste själv var Muminböckerna, de betyder mycket för mig. Jag är ganska periodisk; under en period kan jag få för mig att läsa en författares hela produktion. Jag har t.ex. läst allt som finns översatt av den isländska författaren Steinunn Sigurdardottir. Tua Forsström är en finlandssvensk som jag läst mycket av och på den rikssvenska sidan tycker jag om poeten Lennart Sjögren. De ryska poeterna från första halvan av 1900-talet har också varit viktiga för mig; Anna Achmatova var min poetiska idol när jag var ung.
För vem skriver du?
  • I första hand skriver jag för vuxna men jag vill egentligen inte rikta det jag skriver till en viss sorts läsare. Därför skrev jag avsiktligt min roman (Martina Dagers längtan) på ett lättläsligt sätt. Jag ville skriva en bok som nästan vilken läsare som helst skulle kunna sluka. Tidigare visste jag att mina diktböcker haft en ganska smal målgrupp.
Hur arbetar du som författare?
Du har skrivit i de flesta genrer, vilken är din favorit?
Vilket är ditt förhållande till språket?
  • Jag har ett mycket, mycket nära förhållande till det. Det är ju min stora passion och mitt viktigaste redskap när jag arbetar! Samtidigt är jag glad över att vara tvåspråkig; det är en väldig rikedom att ha två språk.
Vad vill du med ditt författarskap?
  • Dels vill jag gestalta vissa saker och konflikter som bottnar i mig själv, men också sådant som jag ser omkring mig i samhället och världen. Jag vill skapa skönhet med språket och lyfta fram vissa värden, ett sätt att vara på. Varsamhet och långsamhet. Respekt för sanningen och respekt för andra mänskor och det som händer runtomkring; för "verkligheten".
Vilka är de ämnen du återkommer till i dina böcker?
Vilken betydelse har litteraturen i det finlandssvenska samhället?
  • Vi har starka finlandssvenska traditioner inom litteraturen i Finland. Modernismen introducerades ju t.ex. i Svenskfinland. Jag önskar att fler människor kände sig delaktiga i och intresserade av litteraturen, den finns ändå där för alla. Dessutom hör vi till en språklig minoritet och då är det viktigt att vi på alla sätt odlar vårt språk.
Vad ger dig inspiration?
  • Först och främst behöver jag mycket tid för att inspirationen överhuvudtaget ska komma. Jag tycker om hösten, speciellt september med gula löv och milt väder. Jag tycker om att få gå in i min håla, t.o.m. det allra ruggigaste och gråaste vädret kan då vara trevligt.
Vilka yrkesmässiga förhoppningar har du?
  • Som författare hoppas jag förstås på att kunna fortsätta att skriva, kunna hålla kvar känslan av att jag har något att säga. Naturligtvis hoppas jag också på att få gensvar på det som jag skriver. Hittills har gensvaret varit bra, men jag skulle vilja komma publiken lite närmare. Ibland kan förhållandet till läsarna kännas onödigt distanserat.
Vilket är ditt förhållande till husdjur?