MLM - Modersmål, Litteratur och Mediekunskap

Mårten Ringbom

Namn:
Mårten Ringbom
Född:
14.6.1934
Bosatt:
Helsingfors
Yrke:
Utbilding:
studerat filosofi, svensk litteratur och grekiska på Helsingfors Universitet. Har under årens lopp arbetat som korrekturläsare, tidningsman, universitetslärare samt som radiojournalist (Rundradion 1976-97). Doktorsdisputerade våren 2002 med avhandlingen "Man as a Moral Agent in Aristotle".
Verk:
  • Begrip (dikter). Söderströms 1961.
  • Den nichomaniska etiken (översättning och kommentarer). Schildts, Natur & Kultur 1967.
  • Den flerdimensionella människan (dikter). Söderströms 1969.
  • Finlands svenska författarförening 1919-69 (historik).
  • Finlands svenska författarförening 1969.
  • Författarens villkor i Norden (kursbok). Finlands svenska författarförening 1973.
  • De goda och de onda (essäer). Söderströms 1974.
  • Niccolò och Nikolaj - Ofärdsårens Finland i Macchiavellis perspektiv. Söderströms 1999.
  • Har också skrivit radiopjäsen Xantippa (1983) samt manuset till tv-serien J.K. Paasikivi (1988).

Intervju

Frågorna

Hur blev du författare?
  • Det måste vara genom mina föräldrars umgänge med författare och konstnärer. I sällskapet ingick bland annat Gunnar Björling och Rabbe Enckell. Jag var också sekreterare i författarföreningen ett bra tag och tyckte att det var dags att publicera något annat än bokrecensioner och enstaka tidiga noveller. År 1961 debuterade jag så med diktsamlingen "Begrip" och några år senare kom samlingen "Den flerdimensionella människan". Båda diktsamlingarna bryter, enligt mig själv, med traditionerna inom både finlandssvensk och rikssvensk lyrik.
Vilka böcker och författare har varit eller är viktiga för dig?
  • Jag kan inte välja mellan 5000 volymer i mitt bibliotek! På sitt sätt har nästan alla i något skede varit viktiga för mig.
För vem skriver du?
  • Det tycker jag faktiskt är en idiotisk fråga ... Jag skriver och berättar helt enkelt för dem som orkar läsa och lyssna! Jag har alltid tyckt om att berätta historier på ett så intresseväckande sätt som möjligt. Det finns inga ursäkter för att skriva tråkiga och intetsägande böcker. Jag vill besvärja mina läsare, utmana dem så att inte lägger boken ifrån sig. Humor är också ett element som inte får saknas i en bok.
Hur arbetar du som författare?
Du har skrivit i de flesta genrer, vilken är din favorit?
Vilket är ditt förhållande till språket?
  • På mitt anspråkslösa sätt kallar jag det "mästarens" [med glimten i ögat]! Tiden som korrekturläsare och tiden som journalist, har helt enkelt tvingat mig att ständigt arbeta med mitt språk. Dessutom medger jag att jag är besatt av att lära sig nya språk: Nu kan jag kommunicera på sju språk, eller åtta, om man räknar med estniskan som jag har intresserat mig för senast.
Vad vill du med ditt författarskap?
  • Jag vill förstå människan i all dens mångfald! Min andra diktsamling hette "Den flerdimensionella människan". För att förstå människan måste man gå in i de olika dimensionerna . Mina många resor, i yttre och inre avseende, har berikat min förståelse för människan. Tiden som radiojournalist gav mig många tillfällen att resa utomlands och efter pensioneringen har det bland annat blivit en resa jorden runt. - Mina förebilder är Leonardo da Vinci, Diderot och Voltaire. De ville alla fatta mer än sina samtida, samtidigt som de försökte sammanfatta samtidens vetande.
Vilka är de ämnen du återkommer till i dina böcker?
Vilken betydelse har litteraturen i det finlandssvenska samhället?
  • I det finska samhället har litteraturen en oerhört stark betydelse. Jag ser en förklaring till detta i de gamla arketypernas fortlevnad från Kalevala, Runeberg och Topelius. Väinämöinen, Lemminkäinen, Kullervo, Bonden Paavo och Landshövdingen blir tillsammans med Uuno Turhapuro ett slags identifikationspunkter för finländarna i gemen. - Det svaga mytiska inslaget i finlandssvenskarnas egen krets har gjort att litteraturen inte har känts lika angelägen som för många finnar. Tove Janssons mumintroll kan ses som ett undantag som har bidragit till att stärka den finlandssvenska självbilden. - Utan kontakt med de gamla arketyperna och de besläktade figurer, vilka gestaltats för både barn och vuxna, kan den finlandssvenska kulturen hälsa hem. Jag önskar att fler föräldrar hade tid att dela läsupplevelser med sina barn - också sedan barnen blivit lite större.
Vad ger dig inspiration?
  • Egentligen tycker jag inte om ordet inspiration. Jag tror snarare att varje människa har tre grundläggande behov; upplevelsebehovet, uttrycksbehovet och behovet att förstå saker! Under olika skeden av ens liv dominerar olika behov. Efter genomgripande upplevelser har jag ett behov av att reflektera över dem och sedan händer det att jag grips av ett oemotståndligt behov att berätta om dem eller gestalta dem på annat sätt.
Vilka yrkesmässiga förhoppningar har du?
  • Naturligtvis vill jag hitta förläggare till de bästa av de manuskript, som jag jobbar på. En del av mina tidigare manuskript mår bra av att omarbetas, medan vissa bara väntar på att sändas till ett tryckeri. Jag vill också få uttryck för mina tre behov ända tills jag blir inspärrad på åldringshem och tvångsmatad med välling [skrattar]. - Jag har gudskelov kommit över den tid då man måste tänka på sin karriär. Nu kan jag i stället tänka på att leva ett så rikt liv som möjligt. En människas lycka består i en ständig kreativ verksamhet!
Vilket är ditt förhållande till husdjur?