MLM - Modersmål, Litteratur och Mediekunskap

Märta Tikkanen

Bild: Märta Tikkanen
Namn:
Märta Tikkanen
Född:
3.4.1935
Bosatt:
I Helsingfors och i Barösund
Yrke:
Utbilding:
Verk:
  • Romaner
  • Nu imorron, 1970.
  • Ingenmansland, 1972.
  • Vem bryr sej om Doris Mihailov, 1974.
  • Män kan inte våldtas, 1975.
  • Rödluvan, 1986.
  • Storfångaren, 1989.
  • Personliga angelägenheter, 1996.
  • Diktsviter
  • Århundradets kärlekssaga, 1978.
  • Mörkret som ger glädjen djup, 1981.
  • Arnaía kastad i havet, 1992.
  • Läsa Lätt-böcker
  • Önskans träd, 1987.
  • Bryta mot lagen, 1992.
  • Dokumentärer med skönlitterär utformning
  • Sofias egen bok, 1982.
  • Sofia Vuxen med sitt MBD, 1998.
  • Två Scener ur ett konstnärsäktenskap, 2004.
  • Redigerat
  • Du tror du kuvar mig, liv, antologi med finländsk kvinnolyrik 1984 (tillsammans med Tua Forsström).
  • Henrik (minnesbok), 1985.
  • Musik och poes
  • Arnaía - kastad i havet (libretto för miniopera till musik av Jesper Nordin), 1992.
  • Ingen får tro att allt är någons fel (hörspel, text till musik av Jesper Nordin), 2005.

Intervju

Frågorna

Hur blev du författare?
  • Redan som fyraåring visste jag att jag ville skriva böcker när jag blev stor. Jag skrev min första "bok" när jag var sex och under hela barndomen och under tonåren fortsatte jag att skriva. Min mamma, som gav ut läseböcker och som alltid läste högt för oss tre syskon om kvällarna, inspirerade mig också att skriva.
Vilka böcker och författare har varit eller är viktiga för dig?
  • Under tonåren läste jag Karin Boye, Edith Södergran och Elmer Diktonius. Under studietiden gjorde författare som Sigbjörn Obstfelder, Henrik Ibsen och Gustaf Fröding, i synnerhet dikterna från hans psykiska sjukdomstider, ett starkt intryck på mig. Också Marianne Alopaeus och min goda vän Solveig von Schoultz och hennes kloka analyser av kvinnoliv och hennes allt sparsammare lyrik har betytt mycket för mig. Under senare år har jag läst bland annat P. O. Enquist, Wislawa Szymborska, Agneta Pleijel, Kerstin Strandberg och en hel del nordisk kvinnolitteratur.
För vem skriver du?
Hur arbetar du som författare?
  • Tidigare skrev jag ofta om nätterna, efter att min familj lagt sig, men numera skriver jag bäst under tidiga morgnar och förmiddagar. När jag är mitt uppe i ett arbete skriver jag så länge jag orkar, sover lite, vandrar runt och fortsätter tills jag trillar i säng. Får jag göra som jag vill åker jag helst till skärgården och sitter där för mig själv. Jag kan aldrig få nog av tystnad och ensamhet!
Du har skrivit i de flesta genrer, vilken är din favorit?
Vilket är ditt förhållande till språket?
  • Språket är ett arbetsredskap, en utmaning, en plåga och en glädje. Som finlandssvensk författare är man hela tiden medveten om att det inte är en självklarhet att få tala och skriva sitt modersmål. Ju mer jag skriver desto svårare är det, och desto mer kritisk blir jag.
Vad vill du med ditt författarskap?
  • Först och främst vill jag skriva eftersom det är det bästa jag vet. Jag har ett behov av att tänja på möjligheterna och hitta uttryck för de känslor, stämningar och upplevelser jag vill förmedla.
Vilka är de ämnen du återkommer till i dina böcker?
  • Jag har vissa teman som jag återkommer till, bland annat förhållandet mellan kvinna och man samt förhållandet mellan stark och svag.
Vilken betydelse har litteraturen i det finlandssvenska samhället?
Vad ger dig inspiration?
  • Livet har öst material över mig upplevelser och utmaningar, böcker som har pekat vidare, samtal med människor, tidningsläsning.
Vilka yrkesmässiga förhoppningar har du?
Vilket är ditt förhållande till husdjur?