MLM - Modersmål, Litteratur och Mediekunskap

Skriv till oss

Benedict Zilliacus

Namn:

Benedict Zilliacus

Född:

11.1.1921

Bosatt:

I Helsingfors

Yrke:

Utbilding:

Student 1939, klassiska studier vid Helsingfors universitet, arbetat som journalist sedan 1945

Verk:

Vi ser på Helsingfors. Söderströms 1952.
Finnish Designers. Konstflitföreningen i Finland 1954.
Uppåt väggarna (skådespel). Lilla Teatern 1956. Översatt till finska.
Lite i Rödluvan (skådespel). Lilla Teatern 1957.
Nukkumatti (skådespel). Lilla Teatern 1958.
Ö (skådespel). Lilla Teatern 1959.
My Fair Lad (skådespel). Lilla Teatern 1960.
Mera i Rödluvan (skådespel). Lilla Teatern 1961.
Nordisk brukskonst (finländska delen). Hassings förlag 1961.
Korsetten. Sjöblom 1962. Översatt till finska och engelska.
Guldbröllop (skådespel). Lilla Teatern 1962.
Åttan (skådespel). Lilla Teatern 1964. Översatt till finska.
Ro, ro... (skådespel). Lilla Teatern 1966.
Helsinki elää, Helsingfors lever. Helsingfors stad 1971.
Sex årtionden i pressbilder. Hufvudstadsbladet 1971.
Utöar. Söderströms 1974. Översatt till finska.
Hundra klipp. Hufvudstadsbladet 1977.
Öar, holmar och skär. Söderströms 1977. Översatt till finska och tyska.
Stadin kundi (skådespel). Svenska Teatern 1979. Översatt till finska.
Wilhelm Wahlforss. Wärtsilä 1984. Översatt till finska.
Bergets skugga. Söderströms 1987. Översatt till finska.
Båten i vassen. Söderströms 1990. Översatt till finska.
Min värld i världen (dikter). Schildts förlag 1992.
Förlorat och bevarat. Samfundet Sverige-Finland 1996.
Medverkat i antologin Åsnan och hunden som blev häst (eller tvärtom). Söderströms 2001.
Skrivit tv-manus bl.a. för: Stormskärs Maja (1977), Den förtrollade vägen (1986), Tjurens år (1988).
Skrivit filmmanus för filmen Framom främsta linjen (2004) samt för det pågående filmprojektet om slaget vid Tali-Ihantala.
Övrigt
Översatt ett flertal skådespel och hörspel till svenska från tyska, engelska och franska.
Gjort en svensk tolkning av Lasse Heikkiläs Balladen om Ihantala, Söderströms 2000.

Intervju

Läs hela intervjun Skriv ut

Frågorna

Hur blev du författare?

På sätt och vis var det väl lite förutbestämt, jag är född i en författarfamilj. Första gången jag producerade något i bokform var när Henrik Tikkanen och jag sammanställde boken Vi ser på Helsingfors. Det kändes gott att hålla en egen bok i handen!

Vilka böcker och författare har varit eller är viktiga för dig?

Jag har inte några idoler. I unga år läste jag rätt konservativ litteratur, starkast upplevde jag Gustav Fröding. Mitt författarskap är huvudsakligen på sakprosa, så det kräver inga särskilda förebilder. Jag har jobbat som journalist i större delen av mitt liv och dokumenterat sakförhållanden. De flesta av mina böcker är någon form av journalistik.

För vem skriver du?

Jag ser inte mina böckers läsare som andra läsare än de jag hade på Hufvudstadsbladet. Men det känns viktigt att de av mina böcker som har ett utpräglat budskap också når en finsk och en rikssvensk publik.

Hur arbetar du som författare?

Du har skrivit i de flesta genrer, vilken är din favorit?

Vilket är ditt förhållande till språket?

Det är väldigt viktigt för mig. Jag hade en far, Emil Zilliacus, som skrev en underbart klar och fin svenska, och jag lärde mig tidigt att irritera mig över dålig svenska. Nu som pensionär sitter jag också och gormar över det dåliga språket i min gamla tidning ... - Det svenska språket i Finland har under hela min livstid varit trängt. Det är viktigt att det språk vi arbetar på, och i viss mån kämpar för, vårdas.

Vad vill du med ditt författarskap?

Mitt författarskap är nästan genomgående journalistiskt och jag har skrivit om sådana saker som är viktiga för mig själv. Utöar är den bok som jag främst har identifierats med. På senare år har kriget trängt på som tema jag har försökt förklara för den unga generationen vad kriget som upplevelse och som moraliskt dilemma innebar för mig som individ och för min egen generation. - För den finska och rikssvenska publiken har jag försökt definiera vår situation som svenskspråkiga i det här landet. Också mina revyer som turnerat runtom i Norden har varit små lektioner i vad finlandssvenskheten går ut på.

Vilka är de ämnen du återkommer till i dina böcker?

Vilken betydelse har litteraturen i det finlandssvenska samhället?

Vad ger dig inspiration?

Jag återkommer gärna till skärgården, min karelska barndomsmiljö och upplevelserna under krigen.

Vilka yrkesmässiga förhoppningar har du?

Jag har inte något projekt i huvudet som pockar på att bli skrivet, i denna ålder skulle jag vara beredd att vara helt lat! Just nu har jag i alla fall händerna fulla med ett filmmanus som ska resultera i två filmer om vårt senaste krig, och särskilt om de svenska truppernas insats. Jag skriver tillsammans med Stefan Forss, som också är initiativtagaren till projektet. - Jag hoppas att slutresultatet når en internationell och främst nordisk publik. Jag vill påminna våra nordiska grannar om att det var slaget vid Tali som gjorde att Sovjet inte kom Norden längre in på livet. Hemmapubliken vill jag påminna om att kriget också fördes på svenska, att våra svenska regementen gjorde en fin insats.

Vilket är ditt förhållande till husdjur?