MLM - Modersmål, Litteratur och Mediekunskap

Claes Andersson

Bild: Claes Andersson
Namn:
Claes Andersson
Född:
30.5.1937
Bosatt:
Esbo
Yrke:
Författare (tidigare även verkat som politiker och psykiater)
Utbilding:
Med. lic. 1962, psykiater 1969 (Terapeiafonden), har även studerat lite statsvetenskap men har ingen examen i ämnet.
Verk:
  • Som en dunkel värme (dikter). Schildts 1946.
  • Du mörka överlevande (dikter). Schildts 1947.
  • Variationer (dikt). Schildts 1950.
  • Minus sju (dikter). Schildts 1952.
  • Objekt för ord (dikter). Schildts 1954.
  • Landskapets förvandlingar (dikter). Schildts 1957.
  • Anders på ön (barnbok) Schildt 1959.
  • Studier i Gunnar Björlings diktning 1922-1933 (avhandling). Helsingfors universitet 1960.
  • Anders i stan (barnbok). Schildts 1962.
  • Den svala dagen (dikter). Schildts 1961.
  • 73 dikter (dikter). Schildts 1966.
  • Bågen (berättelse). Schildts 1968.
  • Gården (diktcykel). Schildts 1969.
  • Rösterna i den sena timmen (roman). Schildts 1971.
  • Paradiset (berättelse). Schildts 1973.
  • Källan (dikter). Schildts 1973.
  • Din gestalt bakom dörren (roman). Schildts 1975.
  • I de mörka rummen, i de ljusa (dikter). Schildts 1976.
  • Vandrande skugga (roman). Schildts 1977.
  • Jag minns att jag drömde (dikter). Schildts 1979.
  • Dikter från trettio år (dikter). Schildts 1980.
  • Trösklar/Kynnyksiä (dikter). Kynnys ry. 1982.
  • Julius Blom Ett huvud för sig (barnbok) Schildts 1982.
  • Dagen vänder (dikter). Schildts 1983.
  • Modern finsk lyrik (översättningar). Schildts 1984.
  • Marginalia till grekisk och romersk diktning (dikter) Schildts 1984.
  • Armbandsuret (LL-bok). Schildts 1986.
  • Axel (roman). Schildts 1986.
  • Måla himlen, vers för stora och små (vers). Schildts 1988.
  • År som löv (dikt). Schildts 1989.
  • Urwind (roman). Schildts 1993.
  • I det sedda (dikter). Schildts 1995.
  • Novembercredo (urval dikter 1946-96). Schildts 1996.
  • Benjamins bok (roman). Schildts 1997.
  • Namnet på tavlan Klee målade (prosadikter). Schildts 1999.
  • Ögonblickets tusen årstider (dikter). Schildts 2001.
  • Diktamina (dikter). Schildts 2003.
  • Berg (roman). Schildts 2005.

Intervju

Frågorna

Hur blev du författare?
  • Jag debuterade 1962 och har gett ut tjugo diktsamlingar och skrivit över tjugo pjäser och filmmanus och hundratals kolumner och recensioner. Det började med att min moster läste Topelius sagor för mig när jag var liten. Min modersmålslärare Holger Wickström var oerhört inspirerande och fick oss att läsa flitigt. Jag började läsa när jag var tre. - När jag som sextonåring läste André Gides självbiografi "Om inte vetekornet dör" förstod jag hur viktigt det är att formulera sina upplevelser och att man på det sättet kan förändra sitt liv. Att jag blev författare hade att göra med att jag njöt av skrivandet. Bland tusen andra olika skäl tillfredsställde det min fåfänga.
Vilka böcker och författare har varit eller är viktiga för dig?
  • Tua Forsström, bland modernisterna Elmer Diktonius, Gunnar Björling och Bo Carpelan. I Sverige: Werner Aspenström, Gunnar Ekelöf, Willy Kyrklund och tusen andra. Av de finska: Pentti Saarikoski, Tuomas Anhava och Eeva-Liisa Manner. Och Anton Tjechov.
För vem skriver du?
  • För mig själv, åtminstone när det gäller skönlitteratur. Gunnar Ekelöf har skrivit att "jag skriver för den del i mig själv som är en del i andra". När jag skriver kolumner, prosa, dramatik och dikt försöker jag skriva så bra som möjligt men jag tänker inte på hur det skall upplevas.
Hur arbetar du som författare?
  • Nu när jag har möjlighet att skriva på heltid försöker jag skriva varje dag. Jag startar klockan åtta och håller på till klockan femton. Ibland skriver jag också på kvällar och om nätter. Det är viktigt att skriva varje dag. Det är som att öva etyder, man blir snabbt skrivrostig. Regelbundet disciplinerat skrivande leder till resultat, änglarna kommer flygande om man jobbar hårt. Jag kan skriva om en text femtio gånger och sedan upptäcka att den tjugofjärde versionen var bäst.
Du har skrivit i de flesta genrer, vilken är din favorit?
  • Jag har velat pröva vad jag har begåvning för genom att skriva allt möjligt. Jag har skrivit dikt, dramatik och kortprosa. Dikten är grunden för all litteratur, den är komprimerad, överraskande och påminner om drömmen. Allt är möjligt, ögonblicket är väldigt närvarande, inga naturvetenskapliga lagar finns. Det är en underbar värld, en skildring av en inre verklighet som kan nås endast via dikten.
Vilket är ditt förhållande till språket?
  • Jag har med ett undantag skrivit alla mina böcker på svenska. Kolumner och saktexter skriver jag oftast på finska. Svenska är mitt modersmål, det är det språk jag uppfunnit världen med. Det finns så många olika sätt att kombinera ord. I dikten händer oväntade möten som kastar ett nytt ljus över företeelser i människans inre landskap. Jag försöker skriva så konkret som möjligt och undvika ett blomsterspråk, metaforer och symboler.
Vad vill du med ditt författarskap?
  • Jag vill formulera mig så bra som möjligt, även nå andra människor. Jag har inte illusionen att snabbt förändra världen, det är fråga om långsamma processer. Man gör heller inte revolution genom att skriva dikter. Men jag hoppas ändå jag kan påverka människors idéer och inställning genom det jag skriver.
Vilka är de ämnen du återkommer till i dina böcker?
  • De stora livstemana: växande, åldrande, kärlek och brist på kärlek. Stora, eviga teman är de intressanta. Det är de som är värda att skriva om. Jag tar från barndom och uppväxttid, det undermedvetna och drömmarna, men också från samhället, samtiden, den politiska verkligheten. Ju mer personlig litteraturen är, desto mer allmängiltig är den.
Vilken betydelse har litteraturen i det finlandssvenska samhället?
  • Den är oerhört viktig. Det är svårt att tänka bort litteraturen. Litteraturen är en central del av den finlandssvenska självuppfattningen. Språket är grunden för samhörigheten och identitetskänslan. Det är författarnas uppgift att hålla språket levande, utforska och utveckla det.
Vad ger dig inspiration?
  • Det gör olika saker. Det kan vara en mening som kommer från underjorden eller himlen, en idé som vill bli uttryckt. När man skriver lyrik använder man sig både av det rationella och det tre- till fyraåriga barnet i sig. Den kreativa processen är förenad med väldigt mycket motstånd som tar sig uttryck i sjukdomar, olycksfall och förälskelser. Får man tag på det som kallas flow, inspirationsströmmen, känner man en enorm tillfredsställelse. Har man en gång upplevt den vill man uppleva den gång på gång.
Vilka yrkesmässiga förhoppningar har du?
  • Jag hoppas att jag hålls i ett sådant skick att jag kan jobba så länge som möjligt. En ny diktsamling kommer ut i höst. Jag har inte några jättelika planer på tolv romansviter som vissa författare har.
Vilket är ditt förhållande till husdjur?
  • När jag var yngre hade jag katter. En av mina söner är svårt allergisk så vi har varken katt eller hund numera. Jag är kattmänniska, men jag har inget emot hundar heller. Jag har aldrig tänkt på att skaffa boaormar eller råttor som tycks vara populära bland vissa. När vi var evakuerade på landet under kriget fanns där kor och hästar. Dem blev jag mycket förtjust i och har många minnen av.