MLM - Modersmål, Litteratur och Mediekunskap

Sven Willner

Bild: Sven Willner
Namn:
Sven Willner
Född:
12.4.1918
Bosatt:
Åbo
Yrke:
Utbilding:
folkskola, socionom 1947.
Verk:
  • På flykt från världsåskådningar. Söderströms 1964.
  • Om krig. Söderströms 1966.
  • Dikt och politik. Söderströms 1968.
  • Möjligheter. Söderströms 1970.
  • Öppna dörrar. Söderströms 1972.
  • Mellan hammaren och städet. Söderströms 1974.
  • Tillbaka - berättelser och anteckningar om en tid som flytt. Söderströms 1976.
  • Tecken och spår - journalistik 1956-1977. Ekenäs tryckeri 1978.
  • Sten i glashus - minnen och funderingar. Söderströms 1978.
  • Söner av nederlaget och andra essäer. Ekenäs tryckeri 1979.
  • In i framtiden. Söderströms 1980.
  • Sommarbrev. Söderströms 1982.
  • Vägar till poesin. Söderströms 1985.
  • Det anonyma 50-talet. Söderströms 1988.
  • Mellan tvång och frihet. Boklaget 1989.
  • Utkik från en småstad - minnen, funderingar. Söderströms 1991.
  • Vandring i labyrint och andra essäer. Söderströms 1994.
  • Hur de inners voro - minnesfragment och funderingar över livet, kärleken, åldrandet, döden. Söderströms 1998.
  • Innanför eller utanför. Söderströms 2003.

Intervju

Frågorna

Hur blev du författare?
  • Jag är uppvuxen i Purmo som numera hör till Pedersöre. Mina föräldrar var jordbrukare och vi var tio syskon. Under 30-talet var det otänkbart att man med den bakgrunden skulle studera. Det var inte ens vanligt att storböndernas barn studerade. Men trots att jag inte avlagt studentexamen blev jag senare antagen som frielev vid Svenska medborgarskolan, nuvarande Svenska social- och kommunalhögskolan. - Jag läste fruktansvärt mycket som ung. Även om baptistförsamlingens bibliotek mest bestod av religiösa böcker fanns där även verk av Schopenhauer och Platon. Där fanns också en antologi med nutidsdikt med bidrag av Pär Lagerkvist, Dan Andersson och Harriet Löwenhjelm. Via läsningen började jag lösgöra mig från den baptistiska fundamentalismen. - Jag har även varit verksam som teaterkritiker även om jag inte såg någon ordentlig teaterföreställning före 1939, då jag som militär befann mig på Sveaborg i Helsingfors. - Jag tror jag blev författare för att jag hade ett behov av att komma underfund med mig själv och den värld jag lever i. I mitt författarskap har jag rört mig på gränsen mellan essäistik och skönlitteratur, någon gång har det jag skrivit närmat sig prosalyrik. Jag tror inte jag skulle ha haft tillräckliga förutsättningar att bli en skönlitterär författare.
Vilka böcker och författare har varit eller är viktiga för dig?
  • Många. Det har skiftat; Gunnar Björling, Pär Lagerkvist, Dan Andersson och Gunnar Ekelöf. Jag har också varit väldigt intresserad av Karin Blixen och de svenska 40-talisterna som Karl Vennberg, Erik Lindegren och Sivar Arnér.
För vem skriver du?
  • Mina bästa läsare är sådana som jag själv var som ung. Det viktigaste är att en ung människa hittar fram till något som säger honom eller henne något.
Hur arbetar du som författare?
  • Jag försöker få färdig en bok just nu men det går långsamt. Jag lider ibland av sömnproblem och då kan det ta sin tid innan jag kommer igång på morgonen. Jag skriver inte direkt på maskin och jag äger ingen ordbehandlare utan för istället anteckningar som jag ibland inte kan tyda. Åldern gör sitt, det tar längre tid än förut att hitta en röd tråd.
Du har skrivit i de flesta genrer, vilken är din favorit?
Vilket är ditt förhållande till språket?
  • Många kritiker har menat att jag har ett torrt språk. Vissa skribenter offrar fakta och sanning för en kvick formulering. Visst är de roliga, levande och har ett bra språk men jag tycker ändå att något går förlorat. Mitt språk är influerat av journalistssvenskan och som journalist har man inte tid att finslipa språket.
Vad vill du med ditt författarskap?
Vilka är de ämnen du återkommer till i dina böcker?
  • Det första är det existentiella ;det som härstammar från min baptistiska uppväxtmiljö. Det andra är kriget. Krigsmotiv återkommer på flera ställen i min produktion. Samlevnadsfrågor är en tredje sak, även om jag inte är någon självbekännare. Min dåvarande hustru ansåg att jag för mitt essäskrivande valde ut böcker med teman som var aktuella i mitt liv just då. Det finns självbiografiska inslag i det mesta jag skrivit.
Vilken betydelse har litteraturen i det finlandssvenska samhället?
Vad ger dig inspiration?
  • Läsning.
Vilka yrkesmässiga förhoppningar har du?
  • Inte kan man ha några förhoppningar mera.
Vilket är ditt förhållande till husdjur?
  • Jag älskar husdjur men tycker ändå det är något fel med det här med att ha sällskapdjur. Det är klart att djur kan ha stor betydelse för ensamma människor men inte vill jag ha ett.