MLM - Modersmål, Litteratur och Mediekunskap

Lolan Björkman

Bild: Lolan Björkman
Namn:
Lolan Björkman
Född:
29.6.1953
Bosatt:
Jakobstad
Yrke:
Utbilding:
Började studera teologi vid Svenska Österbottens Folkhögskola, jobbade därefter som kommunal ungdomssekreterare och senare flera år som ungdomsledare i församlingar.
Verk:
  • Sekunder av klarhet. Författarnas Andelslag 1976.
  • Intill Dig. Författarnas. Andelslag 1980.
  • Dagar av blod och eld. Författarnas Andelslag 1983.
  • Lyxrestaurangen. Författarnas Andelslag 1986.
  • Övergivna rum. Författarnas Andelslag 1989.
  • De mörka floderna. Författarnas Andelslag 1992.
  • I mörkret skyddad av ljus. Sahlgrens 1998.
  • Nådens långa natt. Sahlgrens 2002.
  • Ingen ro hade mitt hjärta: Prästen Timotheus Wahlbergs dagböcker 1818-1829 (red.). Sahlgrens 2004.

Intervju

Frågorna

Hur blev du författare?
  • Redan som tolv- eller trettonåring hade jag stora drömmar om att bli författare, men trodde att skrivande bara var för fina familjer i Helsingfors. Jag hade i alla fall min dröm, och skrev ändå. Som liten läste jag mycket och skrivkarriären började när jag skrev för ungdomssidan i Österbottningen. Som trettonåring blev jag publicerad i Barnkuriren. - Jag tror att skrivandet för de flesta börjar med en känsla och ett intresse för att skriva. Jag odlade själv vidare mitt intresse på olika författarseminarier, anordnade av Svenska Österbottens Litteraturförening.
Vilka böcker och författare har varit eller är viktiga för dig?
  • I tonåren var det de svenska lyrikerna. Jag beundrade Per Lagerkvist, Bo Bergman och Karin Boye, alla de stora rikssvenska lyrikerna som levde på 30- och 40-talen. Det var synd att vi aldrig fick bekanta oss med finlandssvensk litteratur i skolan. Av de nulevande författarna tycker jag att t.ex. Ulla-Lena Lundberg är bra.
För vem skriver du?
  • I grund och botten är mina motiv egoistiska. Jag tänker inte på någon särskild publik när jag skriver, det handlar snarare om en vilja att lägga fram något som senare blir publicerat. Sedan har man förstås förhoppningar om en läsekrets. Jag tycker att litteraturen ska fungera som en ventil eller som något som speglar nuet och vardagen.
Hur arbetar du som författare?
Du har skrivit i de flesta genrer, vilken är din favorit?
Vilket är ditt förhållande till språket?
  • Jag har växt upp i en totalt svenskspråkig familj och tycker att vi ska värna om vårt svenska språk. Inte är jag så konservativ, det får nog komma nya ord och så. Det jag irriterar mig på är att vi använder så mycket rikssvenska. Jag har inga problem med att finna orden i svenskan när jag skriver, trots att det finns de som hävdar att finskans ordförråd är mycket rikare. Man får den rätta känslan med svenska och dessutom måste man ju inte säga allt!
Vad vill du med ditt författarskap?
  • Jag vill väcka ett engagemang, ha ett ärende, ett budskap. Jag vill dra paralleller till dagens läge från historien och visa att vi faktiskt inte lärt oss någonting av våra misstag. Vi blickar tillbaka och vet att om vi gör si händer så och ändå gör vi om det igen och igen. Jag vill att min litteratur ska fungera som en väckarklocka. Kanske vill jag predika litet [ler]. Det är "prästsyndromet"; det faktum att jag som ung ville bli präst. Men man måste se upp - det kan också bli en misslyckad predikan.
Vilka är de ämnen du återkommer till i dina böcker?
Vilken betydelse har litteraturen i det finlandssvenska samhället?
  • En viktig betydelse. Vi har en väldigt god jordmån för författare i Svenskfinland. Det är roligt att se nya duktiga ungdomar som börjar skriva. Återväxten är tryggad och vår litteratur kommer att överleva. Det är vårt ansvar att se till att ta vara på kulturen och jag tycker att litteraturen är viktigast, förstås ... Dessutom läser folk mer nu och nya målgrupper är på kommande. - I dagens värld av informationsteknologi är inte ens datorer ett hot mot litteraturen. Ingenting kan ersätta en bok i handen. Datorn är ett bra redskap men boken är inte i fara.
Vad ger dig inspiration?
  • På senare år har det varit gamla papper som jag hittat nya "verkligheter" och enskilda personer i. Man måste se på saker på ett visst sätt och kunna stiga ut ur sig själv när man skriver.
Vilka yrkesmässiga förhoppningar har du?
  • Jag har inga större förhoppningar just nu, faktiskt. Jag gläds åt min nästa bok. Mitt nästa projekt går ut på att sammanställa några brev och gamla dagböcker som tillhört en präst för länge sedan. Det finns nog material att ösa ur, man behöver inte skriva om sig själv längre!
Vilket är ditt förhållande till husdjur?