MLM - Modersmål, Litteratur och Mediekunskap

Carita Nyström

Namn:
Carita Nyström
Född:
20.2.1940
Bosatt:
Sedan 1981 bosatt i Korsnäs, söder om Vasa. Före det bott i Vasa, Helsingfors
Yrke:
Utbilding:
Student i Vasa 1957, studier i svensk litteratur, nordisk filologi, engelska vid Helsingfors universitet, fil. kand-examen 1968. Fri författare & kulturjournalist sedan 1979.
Verk:
  • Denna värld är vår (jämte Birgitta Boucht). Boklaget 1975.
  • Ur moderlivet (dikter). Boklaget 1978.
  • Återväxt. Författarnas andelslag 1982.
  • Huset i rymden (dikter). Författarnas andelslag 1984.
  • Vargloven. Hantverk 1989.
  • Den förvandlade gatan (roman). Hantverk 1991. (Utkommit i holländsk översättning Een andere Huis. Holmsterland uitgeeverij 1995.)
  • Grönt, grått & rost (diktportefeuille med fotografen Pekka Nikrus). Svenska Konstskolan 1994.
  • Galningen i trädgården. Hantverk 1996. (Centrala avsnitt ur denna bok översatta och publicerade i tidskriften Schoon schip, Holland 1998).
  • Att öppna en bok (essäer). Hantverk 1999.
  • Brev från en by i Europa. Hantverk 2001.
  • Medverkat i ett antal antologier;
  • senast Diktens flod, Runon vuoksi, Konstkommissionen 1997,
  • Kotiutua/Att göra sig hemmastadd, Konstkommissionen 1998,
  • samt En väv av ord - Sanojen verkko, Österbottens konstkommission 2001.
  • Medverkar också i böckerna
  • Två berättare (Skrivor 1984),
  • Växa ur mörker (Folkhälsans bokprojekt 1990),
  • Postfeminismen (brevbok), Draken 1991.
  • Har redigerat ett flertal antologier och andra böcker.

Intervju

Frågorna

Hur blev du författare?
  • Jag var från tidig ålder en flitig dagboksskrivare. I tonåren drömde jag om att bli författare, men studier i litteratur lade lock på drömmarna. I det inspirerande kvinnogruppsklimat som fanns på 1970-talet blev det äntligen av att publicera; jag debuterade 1975 tillsammans med Birgitta Boucht. Liksom hon var jag med och grundade det alternativa förlaget Boklaget 1973.
Vilka böcker och författare har varit eller är viktiga för dig?
  • Jag läste som ung mycket engelsk litteratur; Emily Brontë var en stor inspiration, liksom Char-les Dickens. Emily Dickinsons dikter läste jag enormt mycket av i tonåren. Senare läste jag Iris Murdoch och framför allt Doris Lessing. Av svenska författare främst lyriker som Ekelöf, men också den tidigare Vilhelm Ekelund och essäsister som Carl Fries, Peter Nilsson. Mängder av danska författare. Oftast klassiker. Det är alltför många som inspirerat/inspirerar. Om någon lämnat spår i mitt eget sätt att skriva kan jag själv inte avgöra.
För vem skriver du?
  • Jag skriver för en okänd läsare som finns någonstans, och som kanske vill låna sitt öra till det jag vill säga. I lyckliga fall hör sådana läsare av sig, okända människor som stött på mina böcker i de mest överraskande sammanhang och sedan talar om för mig hur de reagerade på min text. Det är en av författarskapets största bonuseffekter.
Hur arbetar du som författare?
Du har skrivit i de flesta genrer, vilken är din favorit?
Vilket är ditt förhållande till språket?
  • Jag är på ständig upptäcktsresa i det, ibland överraskar det. Ser det som en berikande fördel att bo i ett område där dialekten ännu lever. Jag använder inte själv dialekt i mitt skrivande, men dialektens konkretion och ibland drastiska formuleringar gör mig förtjust. Den har kraft.
Vad vill du med ditt författarskap?
  • - Vad jag vill med mitt författarskap är sannolikt den svåraste fråga som kan ställas en författare. Jag kan åtminstone inte påstå att jag vill det eller det; men jag vill i ord fånga in något av den flytande, flyende tiden; minnena, de sinnliga upplevelserna, tankarna, reflexionerna. Jag vill fånga in allt detta flyktiga som omger oss i livet, som går igenom oss, som vi genomgår. Hans Larsson har sagt att skriva är "att slåss emot glömskan", som är som flygsanden, som täcker in allt det som passerar oss i livet.
Vilka är de ämnen du återkommer till i dina böcker?
Vilken betydelse har litteraturen i det finlandssvenska samhället?
  • Själv har jag någonstans sagt, att Descartes "Cogito, ergo sum" i Svenskfinland kunde omskri-vas till "Scribo, ergo sum" - jag skriver alltså finns jag till. En minoritet känner sig dagligen ifrågasatt: Att skriva är att bekräfta att man finns till, att man har rätt att sätta sina spår.
Vad ger dig inspiration?
  • Vad som helst kan inspirera, sätta tankar och ord i rörelse - rörelsen i ett landskap, en sen sol som faller in på sovrumsväggen, en gammal kopp med avslaget öra, en överkörd katt, en livlig samvaro med vänner - precis vad som helst. Andras bra texter inspirerar också.
Vilka yrkesmässiga förhoppningar har du?
  • Att fortsätta skriva, förhoppningsvis också publiceras, tills pennan faller ur handen.
Vilket är ditt förhållande till husdjur?