MLM - Modersmål, Litteratur och Mediekunskap

Torsten Bergman

Bild: Torsten Bergman
Namn:
Torsten Bergman
Född:
23.9.1938
Bosatt:
Vichtis
Yrke:
Utbilding:
Fil. kand. i filosofi 1967, bedriver postgraduala studier i religionsvetenskap
Verk:
  • En skiva lök (dikter). Schildts 1960.
  • Allas vår Amos (biografi). Boklaget 1976.
  • Mitt elfte år på tv (dagboksanteckningar). Schildts 1982.
  • Solbrinken, 130 år av kamp för minoritetsskolan på Lojobacken (historik). 1998.

Intervju

Frågorna

Hur blev du författare?
  • Det hänger ihop med mina studier i filosofi. Jag har ett behov av att reda ut och analysera. Trots att jag har jobbat på tv har jag alltid varit mer intresserad av det skrivna ordet än av tv-mediet. Jag växte upp i en föga intellektuell omgivning. Min pappa var präst. Jag blev tidigt ganska bra på att ifrågasätta saker. Jag har aldrig hukat mig för auktoriteter. - Redan när jag var i folkskoleåldern och bodde på Kimitoön funderade jag på hur de kom sig att folk behövde en halvgud som Amos Andersson. Vad i all världen var det som var så märkvärdigt med honom? Jag har alltid haft en lust och ett behov av att ifrågasätta. Under 1960-talet låste jag mig varken vid Marx eller Taisto Sinisalo. Aldrig. Jag har ständigt varit sökande. Jag har aldrig gått i marscher, även om jag stått på barrikaden i andra sammanhang under min karriär.
Vilka böcker och författare har varit eller är viktiga för dig?
  • Jag läser så mycket jag hinner. Jag läser övervägande faktalitteratur. När jag tittar i mina bokhyllor finns allt från 1960-talets orienteringar i marxism, till all tänkbar faktalitteratur med tyngdpunkt på människovetenskaperna. Plock ur högen är den marockanska sociologen Fatima Mernissi och den norske humanekologen Arne Naess.
För vem skriver du?
  • Som lokalhistorisk aktivist vänder jag mig till två ganska speciella grupper. Den första gruppen är människor som kanske inte reflekterar så mycket över historia och accepterar alla myter. Den andra gruppen består av skolelever. Jag vill skriva så att deras intresse för närsamhället vaknar.
Hur arbetar du som författare?
  • Vissa dagar läser, tänker och skriver jag. Andra dagar arbetar jag på fältet, det vill säga jag intervjuar folk, sitter i arkiv, pratar med människor. Vad jag än håller på med kretsar mina tankar kring de olika uppdragen. Jag har förmånen att jobba med sådant som jag själv har valt. Nu när jag blivit lite äldre har nätterna blivit en bra tid att arbeta. Timmarna mellan klockan fyra och sex på morgonen kan vara otroligt kreativa.
Du har skrivit i de flesta genrer, vilken är din favorit?
Vilket är ditt förhållande till språket?
  • Allt oftare föredrar jag att läsa på svenska, svenskan blir allt viktigare för mig. Finskan har jag fått brottas med hela livet. Jag tycker ändå att finskan är ett rikare, mer uttrycksfullt och färgstarkt språk.
Vad vill du med ditt författarskap?
  • Jag vill övertyga andra om att det är viktigt att tänka, att alla saker har två sidor. Jag vill påverka andra att vara mer reflekterande och skaffa alternativ kunskap. Jag försöker dra mitt strå till stacken för att skapa intresse för det förflutna som har format oss.
Vilka är de ämnen du återkommer till i dina böcker?
Vilken betydelse har litteraturen i det finlandssvenska samhället?
  • Det är det enda sättet att gå lite djupare i tillvaron. Tv har stundens effekt och lyckas sällan fördjupa saker. Genom litteraturen kan vi lära känna oss själva och varandra. Det finns mycket överdrifter i dagens litteratur. Det ligger ekonomiska beräkningar i bokutgivningen. Många författare får inte ens dra andan mellan sina böcker, utan måste komma med mellanböcker.
Vad ger dig inspiration?
  • Den heliga ilskan och så depression. Känner jag mig lamslagen och dyster till mods vet jag att det kan vara fråga om en uppladdning. Ofta blir nästa dag kreativ. Jag blir också inspirerad om någon annan lyckats göra en bra dokumentärfilm eller skrivit en skönlitterär bok där han eller hon verkligen lyckats uttrycka sig. Människor som kan kommunicera på ett berikande sätt är inspirerande.
Vilka yrkesmässiga förhoppningar har du?
  • Att åstadkomma en akademisk avhandling som är läsvärd. Om någon sade "Ja nog ser jag ju den analytiska forskaren bakom kåseriet", då skulle jag vara nöjd. - Som bäst håller jag på med en lokalhistorisk läsebok och jag är nöjd om den gör en och annan ungdom nyfiken på omgivningen och om de börjar ställa frågor om varför det är så här. Boken innehåller en samling reflekterande berättelser om människoöden under de sista hundra åren innan Finland blev självständigt.
Vilket är ditt förhållande till husdjur?
  • Jag har en hund, en gammal kompis från södra Portugal, som är före detta gatpojke. Han heter Benji och är med sina tretton år redan i pensionsåldern. Det kommer att vara svårt att skiljas från honom. Min flickvän har två katter som är stora personligheter. - Jag har alltid levt med djur. Ser jag en fluga, spindel eller myra går jag inte och mosar dem. Jag var 53 år när jag för första gången satt på hästryggen och efter det var jag en ivrig hobbyryttare i flera år. Hästarna var ett viktigt kapitel i mitt liv.