MLM - Modersmål, Litteratur och Mediekunskap

Irmelin Sandman Lilius

Bild: Irmelin Sandman Lilius
Namn:
Irmelin Sandman Lilius
Född:
14.6.1936
Bosatt:
Hangö. Och Tulavall.
Yrke:
Utbilding:
SLäroverk, självstudier
Verk:
  • Diktsamlingar
  • Trollsång. Schildts 1955.
  • Mera vit. Schildts 1959.
  • Novellsamlingar
  • Människor och fåglars vingar. Schildts 1958.
  • Syrsan och planeten Pal. Schildts 1960.
  • Bönens ängar. Schildts 1961.
  • Reseskildring från Grekland
  • Mersina. Schildts 1964.
  • Bilderböcker
  • Tomteluvan, Schildts 1979.
  • Kubb Karagg, Schildts 1981.
  • Bonadeas båt, Schildts 1982.
  • Apelsinträdshuset, Schildts 1984.
  • Observatoriet, Schildts 1985.
  • Förvandlingstrappan, Schildts 1987.
  • Löpande-Ormen, Schildts 1988.
  • Brunnen på Haradal, Schildts 1990.
  • Ängslyckan, Schildts 1992.
  • Petters valp, Schildts 1995.
  • Katten på stranden, Schildts 1997.
  • Gröna öra, 2001, Schildts.
  • Rasse Rask och bortrövade Lucia,(Schildts 2004.
  • Sagor och berättelser
  • Historien om oss, Schildts 1958.
  • Enhörningen, Schildts 1962.
  • Silverhästskon, Schildts 1964.
  • Maharadjan av Scha-scha-scha-slé, Schildts 1964.
  • Katten Adamantios, Schildts 1965.
  • Om Härligas Hus, Schildts 1966.
  • Morgonlandet, Schildts 1967.
  • Öppna min sjösäck, Schildts 1998.
  • Sagor från Främlingsgatan, Schildts 1999.
  • Krönikan om staden Tulavall
  • Bonadea, Schildts 1967.
  • Fru Sola I : Gullkrona gränd, 1969 Schildts 1969
  • Fru Sola II : Gripanderska gården, Schildts 1970
  • Fru Sola III : Gångande Grå, Schildts 1971
  • Kung Tulle I: Kung Tulle: Om grundandet av Tulavall, Schildts 1972
  • Kapten Grunnstedt, Shildts 1974
  • Kung Tulle II: Tulles resa sunnantill, Schildts 1975
  • Skeppet Flygande Gedda, Schildts 1976
  • Kung Tulle III: Svanarna, Shildts 1977
  • Barbidels Hav, Shildts 1986
  • Mattan från Kars, Shildts 1989
  • Hästen hemma, Shildts 1991
  • Korpfolksungen, Shildts 1994
  • Memoarer/Biografier
  • Hand i hand (memoarbok tillsammans med systern Heddi Böckman) Schildts 1996.
  • Sjutusen år (biografi över Carl Gustaf Lilius), Schildts 2003.

Intervju

Frågorna

Hur blev du författare?
  • Jag föddes. Jag var kanske sju och ett halvt år när jag märkte att jag hade ett osynligt land svävande någonstans lite bakom och över min vänstra axel. Jag kunde inte se det med yttre ögon, ingen kunde se det med yttre ögon. Men det fanns, och det var viktigt och min uppgift var att göra det synligt. Innan jag lärde mig skriva ritade och målade jag förstås, det blev - för mig! episka bildverk. Jag ville diktera de åtföljande berättelserna för min mamma, men hon hade sällan tid, hon var författare själv och hade fullt upp av sitt eget. Så tills jag lärde mig skriva själv, och det var i vanlig skolbörjarålder, fick jag nöja mig med bildmakande.
Vilka böcker och författare har varit eller är viktiga för dig?
  • Ouppräkneliga. Jag har levat ett läsande liv. Och innan jag kunde läsa själv var det högläsning. Och berättande. Min mammas släkt var muntligt begåvad, mormor och hennes syster var stora berätterskor, deras historier förde ner i dunkla djup som jag till en del har glömt vad detaljer angår men som lever starkt i form av känslor, belysningar, ljud. Men efter det: isländska sagor, Runar Schildt, Edith Södergran, Selma Lagerlöf, fler och fler, mer och mer. Och naturligtvis Tove Janssons muminböcker, som öppnade världar. Böckerna som min man Carl-Gustav Lilius skrev, dels var de stigna ur vårt gemensamma liv, dels förde de ut i rymd och evighet. Och min syster Heddi Böckmans böcker, de går parallellt med mina egna.
För vem skriver du?
  • Det får jag veta efteråt, när boken är färdig. Då får jag också veta för vem och vilka jag skrivit! Det kan vara mycket intressant. Medan jag håller på tänker jag inte på läsare, då gäller det bara att få fram det jag vill ha fram, så väl och så klart som det bara är möjligt.
Hur arbetar du som författare?
  • Kan bara ge yttre beskrivning. Helst om morgnar, förmiddagar, vid min gamla skrivmaskin (Olivetti Lettera), blyertspenna, vid det stora gamla skrivbordet, vid det stora fönstret med utsikt över trädtoppar, hav, himmel. Till det inre är det alltid mysterium och överraskning. - Och i arbetet ingår också väntan, jag måste vänta tills en tradulja är färdig att visa sig, det går inte att håsa fram någonting.
Du har skrivit i de flesta genrer, vilken är din favorit?
Vilket är ditt förhållande till språket?
  • Det är min röst. Språk är inte bara ord. Det är också tystnad. Det är tonfall, melodi. Språk kan vara farligt vapen. Det kan vara välsignelse. Det kan vara bildskapande. - Men för mitt arbete vill jag komplettera ord med bilder.
Vad vill du med ditt författarskap?
  • Kanske ett sökande. Och alldeles bestämt att resa, färdas. Till havs, till fots, till häst. Kärlek återkommer! Förhållande barn - föräldrar. Carl-Gustaf återkommer, i olika förklädnader, ibland märker jag inte själv att det är han förrän traduljan är färdig.
Vilka är de ämnen du återkommer till i dina böcker?
Vilken betydelse har litteraturen i det finlandssvenska samhället?
  • Stor sammanbindande. Gemensamhetsskapande.
Vad ger dig inspiration?
Vilka yrkesmässiga förhoppningar har du?
  • Att få skriva färdigt det jag håller på med nu, och de tre halvfärdiga traduljorna som väntar. Och att få dem antagna och utgivna!
Vilket är ditt förhållande till husdjur?
  • Tycker om djur. Men hundar ställer för stora krav, de anammar en i sin flock. Husets två kattor går upp och ner i trappan mellan dotterfamiljens bostad och min, som änglarna på Jakobs stege, och vårt hus är så beläget att de kan vara ute när de vill.