MLM - Modersmål, Litteratur och Mediekunskap

Fredrik Lång

Bild: Fredrik Lång
Namn:
Fredrik Lång
Född:
9.3.1947
Bosatt:
Esbo
Yrke:
Författare, lärare
Utbilding:
Fil. dr. i filosofi
Verk:
  • Ockupationen (roman). Söderströms 1978.
  • När Thales myntade uttryck (roman). Draken 1982.
  • Sabotaget (roman). Schildts 1983.
  • Sommaren med Sue. Draken 1984. (Kesä ja Sue (roman). Gaudeamus 1986.)
  • Det industrialiserade medvetandet (filosofi). Draken 1986.
  • Återblick - Nu (aforismer). Schildts 1986.
  • Porträttet av direktör Rask (roman). Draken 1988. (Johtaja Raskin muotokuva. Kirjayhtymä 1990.)
  • Bagges italienska resa (roman). Schildts 1991.
  • (Ajatuksen ja tunteen matka (filosofi). Kirjayhtymä 1991)
  • Kärlek utan nåd (roman). Schildts 1992.
  • I dessa tider (aforismer). Tigertext Ab 1994.
  • Den finska mannens sorg (roman). Schildts 1996. (Den finska mannens sorg (på ryska, roman). Blitz 2001.)
  • För några stockars skull (roman). Schildts 1998.
  • Bild och tanke (filosofi). Draken 1999.
  • Något som liknar en roman av Fredrik Lång (roman). Schildts 2000.
  • (Kärsivä mies ei rakastu (roman). Tammi 2001.
  • Vägen, vandringen och livet (aforismer). Schildts 2001.
  • Den äktenskapliga komedin (samlingsverk). Schildts 2002.
  • Ryska kusinen (roman). Schildts 2003.

Intervju

Frågorna

Hur blev du författare?
  • Det vet jag knappast ens själv. När jag blev färdig fil. kand. visste jag inte vad jag skulle göra. Jag hade suttit mycket på universitets-biblioteket och skrivit och jag kände att jag ville fortsätta med det. Att skriva skönlitteratur var länge något främmande för mig. - Ursprungligen var jag intresserad av fysik och matte och jag började med litteratur ganska abrupt. När jag upptäckte att fysiken inte kunde ge svar på existentiella frågor upplevde jag en kris och vände mig till filosofin och litteraturen i stället.
Vilka böcker och författare har varit eller är viktiga för dig?
  • Cervantes, Shakespeare, de stora franska och ryska författarna, filosofiskt intressanta författare. Saul Bellow är mycket viktig för mig. Jag har haft olika favoriter vid olika tider beroende på vad jag själv arbetat med. Jag försöker följa med allt som kommer ut och jag är särskilt intresserad av språkligt orienterade författare. - Berättelser intresserar mig inte, jag undviker tjocka romaner. Är en bok inte språkligt ekonomisk tycker jag inte att den är intressant. Jag gillar ordknappa författare som Dag Solstad, Kjell Askildsen - som skriver oerhört sparsamma noveller - Paavo Haavikko och så Monika Fagerholms "Diva", som är en roman som lever på sitt språk. Det finns undantag, såsom Thomas Pynchons "Gravity Rainbow" som är en tjock roman och en fantastisk eruption i språkbehandling.
För vem skriver du?
  • Inte heller det har jag klart för mig. Jag vet hur min läsare ser ut: en bildad människa, förut en yngre människa, men så är det inte nödvändigtvis mera. Utgående från responsen är det en universitetsutbildad grupp av människor som läser mig. Jag har kanske helt fel och jag kan inte säga att jag skriver för dem.
Hur arbetar du som författare?
  • Väldigt kontorsmässigt från nio till femton. Jag sitter hemma och skriver på dator. Jag jobbar parallellt på flera ställen i romanen, det är som ett lappverk.
Du har skrivit i de flesta genrer, vilken är din favorit?
Vilket är ditt förhållande till språket?
  • Jag är intresserad av språk och lyssnar på hur folk pratar. Repliken i en roman är romanens hjärta. Man blir lätt fattig av att leva i en blandspråklig miljö där svenska sällan hörs. Finlandssvenskarna borde förstärka kontakterna till Sverige för att inte gå miste om nyskapelserna i språket. - Österbottningarna har en helt annan språklig säkerhet genom sin kontakt till Sverige. Jag brukar åka till min födelsestad Närpes för att kalibrera min svenska.
Vad vill du med ditt författarskap?
  • Inte något speciellt. Filosofi är egentligen den viktigare sidan av mitt författarskap. Jag skriver romaner för att kunna skriva filosofi. Det vill säga, jag skriver romaner för att få stipendium och kunna skriva det som är viktigt. Att skriva romaner är ett enklare arbete än att skriva filosofi. Det är ett slags växelbruk som har fungerat bra. För mig är det viktigt att vara oberoende och kunna göra det jag vill.
Vilka är de ämnen du återkommer till i dina böcker?
  • Min förläggare har sagt att jag skriver om kärlek och pengar. Också mina filosofiska verk handlar om pengar. Egentligen skriver jag väl om centrala frågor i de flesta människors liv. Grundkonstellationen han, hon och barnet är en bra konstellation, man går direkt på svåra frågor då. Den här triangeln kan förstås också leda till att det blir för stiliserat.
Vilken betydelse har litteraturen i det finlandssvenska samhället?
  • Den förefaller vara en viktig del. Jag har svårt att dela in saker nationellt. Jag upplever att det är en världslitteratur jag lever i. Folk älskar förstås att läsa om sin egen miljö, det är viktigt som bekräftelse och som en kartläggning av den egna mentala miljön. Men jag känner mig inte tillhörig någon grupp eller region.
Vad ger dig inspiration?
  • Läsning och resor. Rom är mitt favoritställe, jag har bott ganska mycket där. Livsstilen lockar mig, lättheten i att leva, det är befriat från tungsinne. Mörker och kyla är saker som känns tunga i det finländska klimatet. Det hör till min livsuppgift att förstå Europa med dess historia och kultur, den västeuropeiska livsformen med alla dess tentakler bakåt. - Under två veckor blev "Den finska mannens sorg" till på ett speciellt kafé i Rom. Kaféet är jättefint och finns i ett bibliotek. Det är mitt favoritställe i världen och ett strå vassare än Universitetsbiblioteket.
Vilka yrkesmässiga förhoppningar har du?
  • Att bli en bättre författare, att för varje bok höja lite på ribban. Risken är förstås att man höjer ribban för högt. Mellantiden mellan två böcker - från intet till något nytt - gör att jag bättre ser svagheterna i de tidigare böckerna.
Vilket är ditt förhållande till husdjur?
  • När skolelever ringer upp mig brukar de fråga hur många böcker jag har skrivit och hur mycket jag förtjänar. Aldrig tidigare har någon frågat om mitt förhållande till husdjur. Jag har inget speciellt förhållande till husdjur, men jag tycker nog om vår katt.