MLM - Modersmål, Litteratur och Mediekunskap

Vivi-Ann Sjögren

Bild: Vivi-Ann Sjögren
Namn:
Vivi-Ann Sjögren
Född:
31.5.1938
Bosatt:
Har fem
Yrke:
Skådespelare och författare
Utbilding:
Student från Grankulla samskola 1956
Verk:
  • Har ni träffat fru Andersson (prosa). Kirjayhtymä 1979.
  • Vem mäter tiden (dikt). Söderströms 1980.
  • Diego Spanien, (foto: Paco Serrano) (barn- och ungdomsroman). Boklaget 1985.
  • Kocken turisten persikorna (prosa). Schildts 1994.
  • (Översatt till finska, Mustaa kahvia, keksinmuruja. Schildts 1998.)
  • Lycklig resa (prosa). Schildts 1995. (Översatt till finska, Elämän mittainen matka. Kirjapaja 1999.)
  • Andalusiens grova salt (prosa). Schildts 1996. (Översatt till finska, Andalusian karkea suola. Schildts 2000.)
  • Någonstans rasslar en persienn (roman). Schildts 1997.
  • Mexikansk dagbok (prosa). Schildts 1998. (Översatt till finska, Meksikon päiväkirja. Schildts 2001.)
  • Morgon och afton i Sahara (roman). Schildts 1999. (Översatt till finska, Saharan aamu ja ilta. Schildts 2002.)
  • Detta möte: anteckningar från Benin (prosa). Schildts 2001. (Översatt till finska, Tämä tapaaminen. Schildts 2003.)
  • Översatt till finska, Kasvokkain. Schildts 2003.)
  • Kattens ansikte (självbiografi del 1). Schildts 2003.
  • (Översatt till finska, Mustaa kahvia, keksinmuruja. Loistopokkarit 2002.)
  • Lasses kiosk (självbiografi del 2) Schildts 2004.
  • Ett tiotal radio- och tv-pjäser för barn- och ungdom.

Intervju

Frågorna

Hur blev du författare?
  • Jag har alltid skrivit. Att skriva är ett sätt att förmedla. Att vara skådespelare är ett sätt att förmedla något eller någon, att vara journalist på radio, tv eller tidningar är också ett sätt att förmedla något. Jag har skrivit ganska många språkböcker och där handlar det också om att förmedla en kultur, inte bara ett språk. Så egentligen är jag väl en förmedlare. - Jag "debuterade" när jag var nio år med en pjäs som blev uppförd på en skoljulfest. Det är inte så att jag tycker att det är viktigt att vara författare. Jag har alltid skrivit och det är heller inte viktigt att det blir böcker. Jag skriver inte för att polera min författarimage. Att skriva är ett sätt att vara och leva - egentligen är det en biprodukt av att leva.
Vilka böcker och författare har varit eller är viktiga för dig?
  • Oerhört många. Jag läste tidigt allt som fanns hemma. När jag var sju år läste jag farfars gamla Bibel från 1881, den gotiska texten kunde inte ha varit lätt att tyda. Jag läste allt som en termit och i Bibeln fanns det jättespännande berättelser. - Jag tilltalades också av språket. "Eddan" och "Tusen och en natt" är andra böcker som varit grundläggande för mitt språk, och medeltida finlandssvenska ballader och "Kalevala".
För vem skriver du?
  • En gång visste jag det, sedan har jag glömt det. "Morgon och afton i Sahara" skrev jag för de människor som boken handlar om. Jag ville skriva så att de skulle godkänna den - också om de med största säkerhet aldrig kommer att kunna läsa den. - Jag blir inte upprörd om man "misstolkar" min text. Varje läsare har rätt att tolka utifrån sina referensramar. Accepterar man inte det kan man låta bli att ge ut böcker, börja välja sina läsare eller kanske komma med en bruksanvisning. Man misstolkar bara om man avsiktligt förvränger.
Hur arbetar du som författare?
  • För många kan skrivandet vara en plåga och ett lidande. Man måste tvinga sig själv till det. Jag upplever en stor glädje när jag skriver, också om det handlar om svåra saker. Jag försöker låta bli att skriva så länge som möjligt, jag håller emot tills det bara: kompfff! De dagar det inte blir till något går jag inte och sätter mig vid maskinen. I stället håller jag emot så länge det går, och när det inte går längre hejdas jag bara av dagens korthet, idiotisk sömnighet och domnande rumpa. Jag tycker att sömnen kunde avskaffas och rumpan sluta domna Jag vill inte gärna sluta, det är som att tömma en brunn. När jag märker att nu börjar det sina går jag därifrån och väntar tills det rinner till igen. - Jag kan stiga upp tre på natten och skriva, och jag försöker sova så där fort, jättefort! Det har hänt att jag vaknat på natten och sprungit till skrivmaskinen, och det är ändå flera steg. Jag har en oerhört bra tajmningsklocka och vill ha väldigt exakta deadlines. Det beror på att jag är påverkad av teatern som jag jobbat med sedan jag var aderton år. Där är det ett bestämt datum då det är premiär. Teatern har gett mig en inre klocka som sköter sig själv om man inte blandar sig i.
Du har skrivit i de flesta genrer, vilken är din favorit?
Vilket är ditt förhållande till språket?
  • Passionerat! Jag har lätt för språk. Jag hankar mig fram på väldigt många olika språk. Jag börjar alltid lära mig ett språk när jag kommer till en ny plats. Språket är den bästa nyckeln till samhället. När man lär sig ett nytt språk förstår man: Aha, det är så här de tänker. Esbo- och kyrkslättsdialekten har också med tiden blivit allt viktigare för mig.
Vad vill du med ditt författarskap?
Vilka är de ämnen du återkommer till i dina böcker?
  • Jag tycker att jag gång på gång återkommer till min mamma. Alltid hittar jag henne på mycket avlägsna platser. Jag känner mig hemma i byar världen runt - det beror på att jag själv är från landet - och jag träffar alltid på någon gumma som är som min mamma. - Jag tror att människan till nittio procent är som hon är på grund av miljön. Jag är intresserad av hur en människa kan förflyttas, hur materialet i människan anpassar henne till omgivningen, om hon går med på det själv.
Vilken betydelse har litteraturen i det finlandssvenska samhället?
  • Den har en viktig identitetsbärande roll, eftersom språket är så viktigt. När min dotter var tio sade hon: "Mamma, skriv om oss, mamma skriv. Vi finns ju inte". I hennes skolböcker fanns ord som "macka" och "läsk", ord som man inte använder på finlandssvenska. Hon upplevde att hennes vardag togs ifrån henne, att den förnekades, utdömdes.
Vad ger dig inspiration?
  • Livet. Med det menar jag vardagen och allt. Nyfikenhet, barnets nyfikenhet, barnets sätt att vara. Jag underhåller mig själv med att försätta mig i situationer där jag inte vet något, då jag måste upptäcka allt på nytt. Ju mera okänt desto tryggare och lugnare är det, då vet jag att jag kan börja från noll och få ytterligare en bild av världen.
Vilka yrkesmässiga förhoppningar har du?
  • Jag är helt nöjd med nuet. Jag har aldrig velat bli någon. För mig är det viktigt att gå sida vid sida med tiden, att inte håsa eller släpa efter. Livet är just nu.
Vilket är ditt förhållande till husdjur?
  • Jag älskar alla djur. Men jag är mycket borta och därför kan jag inte ha djur. Därför har jag så mycket träormar och porslinskattor i mitt hem. När jag var riktigt liten var det hunden och katten som lärde mig förhålla mig till världen. Vi levde på samma nivå över markytan och reagerade på samma saker. - Jag har många djurbekanta på många olika håll i världen. Jag är inte rädd för annat än spindlar. Ormar pratar jag med. Jag söker djuret i människan och försöker bevara djuret i mig. Jag är som hunden och katten; jag sover aldrig borta, platsen där jag sover är alltid mitt bo.
Vilka fördelar och nackdelar finns det med att vara författare?
Vilken av dina böcker är du själv mest nöjd med?
Hur verklighetsbaserade är dina böcker?